Padt blev mina idoler första gången jag hörde i write sins not tradgedies. Jag blev kär i den låten<3 De var min räddning när livet inte gick riktigt som ja ville. Jag kommer aldrig glömma dec 06 när jag gick runt och lyssnade på den låten typ 40 gånger på raken everyday. Första albumet köpte jag sen i maj. Liten besviken blev jag eftersom skivan inte höll samma mått som favvolåten. Men efter några månader till var det de enda jag lyssnade på. Andra skivan är bra men inte lika bra. Det är inte alternativ rock längre:/ Nu är det nån popsmörja blandat med storband och beatlessound (inget emot det, beatles äger). Det är visserligen ganska najs men nä, p!adt äger nya patd. Iaf var jag på konsert med dom på sportlovet. Den ägde allt. Konserten var värd varenda öre^^ De spelade massa gammalt vilket uppskattades. Det var sån härlig känsla när alla stod och sjöng med. Och i kön, så många emosar på en gång. Det var inte klokt xD Och tröjan jag köpte där äger. Tack panic för att ni tog mig in i rockens underbara värld!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar